ARTULLL EUS eel Professor Torbjérn Caspers- son, pad kongress i Fjérran Ostern och aktuell i Vasterns rymdforskning. Apparatur kan miata Be ° Vi hiv pa Wars merikanska rymd- ~ & forskare uppges vara intresserade av att an- vanda en svensk appara- tur i raketer som avses landa pa andra planeter, Det ar den mikrospek- trografiska apparaturen konstruerad av _ profes- sor Torbjérn Caspersson som har far aktualitet i ett nytt sammanhang. Den ar sedan lange cellkemis- ternas frimsta verktyg niir det galler att mita iiven de minsta méngder nukleinsvror i bioloviskt material. PA jorden ingdr nukleinsyror 1 alla former av liv, frin de lagsta tii de hégsta. Men om det finns Hv av n&got slag pai Mars eller miénen, kan det vara uppbyggt pa helt annat satt, Den mikrospek- tregrafiska apparaturen, modifie- rad for installation i eu raket, skulle dir kunna ge rymdforskar- na vardefulla informationer. Professor Caspersson, som fyller 80 dr p& lérdagen, firar foédelse- dagen | Fjarran Ostern. Han del- tar 1 en internationell cancerkon- gress 1 Tokyo och beséker darefter négra av sina manga utlindska lixjungar, som avancerat till pro- fessorer och var och en i sin stad tér cellforskningen vidare med den Casperssonska apparaturen. Se sidan fem, spalt fem. ( . i} ey ' -_— me oy . : aug 7 ~~, vie i iqgfte we of, ~ DAGe © ow Upparatur Ka data nuklemsyror i liv pa Mars Nukleinsyrorna star numera i centrum fér vetenskapens intresse i en grad som inte kunde anas fér 25—30 Ar sen da en ‘ung forskare vid Karolinska institutets kemiska institution - horjade spekulera i deras betydelse for nybildandet av agg- viteamnen i cellen, dvs for den fundamentala livaprocessen. . Till en boérjan var det rena teorier. | at vilka de gamle ruskade pa sina | granande huvuden: det finns bara | tvA sorters nukleinsyror, och de dr: ganska ointressanta, véerkligen ingen- ubg avo Slusa din Torsxarbegavning pA unge van. Ett uppmuntrande un- dantag var chefen, professor Einar Hammarsten, som sjilv var intresse- rad av nukleinsyror, Torbjérn Cas- Persson fortsatte sdlunda med bade sitt intuitiva skadande och sitt ytter- ligt noggranna underbyggande av teorierna. Nar han doktorerade 1936 var det med en avhandling som blev start- signalen for den nya vetenskapen cellkemi (och “Uber den chemischen j Aufbau der Strukturen des Zellker- ines” dr fortfarande cellkemisternas | bibel). Torbjém Caspersson var dé 26 dr, sensationellt ung som doktor, som innehavare av den docentur han genast fick och som uppbarare av det virldsrykte som snabbt spred sig i vetenskapens kretsar, I ginom tid inrattades: en personlig professur fdr honom i medicinsk cellforskning och genetik, och samtidigt, 1944, utsAgs han till férestandare for Karolinska institutets och medicinska Nobelinsti- tutets avdelning fér cellforskning, till vilket ocksd knots ett Wallenbergs- stiftelsens forskningslaboratorium. Sedeu har inénga Mrdungar { den Casperssonska skolan g&tt ut i varlden till sjalvstindiga akademis- ka befattningar, dar de fdr cellforsk- ningen vidare inom olika, speciella gebit. En ldng rad av lirjungar har var?? utlinningar, som vallfardat hit for att lara siy de mikrospektrogra- fiska metoderna att utforska cellen. Prefessor Casperssom har ocksh fatt stora forskningsanslag fran USA och fr Iideligen inbjuden till kon- gresser eller som giastforelisare deas ses5 a . eee . wr fo tae utomlands — sA ofta att det knap- past férvanar att han firar sin 50- arsdag, den 15 oktober, i Japan, dar han forst forelaser vid en interna- tionell cancerkongress, sedan besd-- sec fd iarjungai, som su i gin tur. avancerat till professorer, Grundsprangare Nukleinsyrornas roll fér arftlig- heten och dmnesomsittningen i cel- len har under tiden klarnat alltmer, och nar Kornberg och Ochoa’ férra &ret fick Nobelpriset fdr syntetise- ring av nukleinsyrorna RNA och DNA var det taklagsfesten pA det bygge Torbjirn Caspersson spriing- de och lade grunden till fér' 24 ar sedan. Vill man fortsatta att an- vanda bilden kan man siiga att han ocksé st&tt till tjinst med stom- men till bela bygget genom den ap- paratur han ténkt ut, konstruerat och genom fren kompletterat till otrolig fullindning. . Denna mikrospektrografiska appa- ratur, med vars hjilp man kan. mi- ta substansmingder p& Gada’ ned till Hundratusenmiljondels milli- gram i enskilda celler och celldelar, har blivit cellkemins verktyg pa! alla varldens férniimsta laborato- | rier. En och annan har nog. tyckt att den var alltfér invecklad och: alltfér dyrbar att man skulle kun-: na klara sig med billigare — och | mindre noggranna — apparater. Men Torbjérm Caspersson har envisats med sin noggrannhet, och han har segrat éver hela linjen: det adr hans invecklade apparatur som nu till- verkas av en tysk optikerfirma fir leverans till alla linder. I dagarna har den apparaturen fatt en aktualitet av nytt slag. I alla former av liv pd jorden, fran den laigsta till den hogsta, har nukleinsyrorna sin givna roll. Men hur iy det pA andres planeter? Rymdforskarna har redan linge haft klart for sig att alla "firsiin- delser” till minen miste sterilise- ras, s& att inga jordiska bakterier fors dit. Livet dar — om det finns —— kan vara uppbyggt pé helt an- | nat sétt an det ‘jordiska, och det maste bevaras ograverat tilis man kommer At aft samla tn upngifter om det. Dar kommer den Casperssonska apparaturen in; 1 USA lir man vara intresserad av att f& den modifierad for installation i en raket, s& att! man med dess hjalp skall kunna fd information. om aven de minsta mangder av nukleinsyror. och andra dmnen som kan finnas pi. Mars el- ler p& manen. - Torbjéyn Caspersaon. har redan tvA tidigare ar varit med‘ pi den amerikanska listan. “Sver "de 100 mest betydande persoherhe i virl- den”. Det ar mirkligt nog 1 ett oh- dant sammanhang dis berimmel- sen brukar vara geneka dagelinde- uppbyggt ph Mars, kommer han nog in. bland hundra en ging till. Sive roe, ws .